Novellanalys

Jag har ett sista skolarbete hängande över mig. Jag har även noll inspiration. Inte en mening har jag lyckats plita ner.
Jag tänker att jag skulle ta mig ett inspirationsglas med vin men är så jäkla trött att då kommer jag definitvit att somna.

Helvete.

Svettiga karlar

Jag kan inte hjälpa det. Jag avgudar svettiga karlar.
Hur de har blivit svettiga är jag egentligen inte speciellt intresserad av, så länge det är färsk svett som rinner längs bröstkorgen.
Salt,sval svett på en het kropp.

Vad kommer sig du detta? Efter att ha tittat djupt i vinglaset denna afton har jag mina funderingar angående detta. Kan det vara så att jag i och med min sportiga fader känner trygghet med dessa svettiga karlar? Samma lycka som jag kände när jag som barn kastade mig om halsen på Papi när han kutat någon tävling runt om i vårt avlånga land? Är det så att jag identfierar svettningarna med min ungdomskärlek Axel, also know as "Axel Pungsvedt"? Kan det vara så att jag på något perverst och långsökt sätt tänker att de blivit svettiga för MIN skull?

Frågorna är många, nu fortsätter snart champions league finalen, och jag skall forstätta att spana på svettiga karlar...

Jag hittade ingen bild på någon svettig het karl. Skall komma ihåg att ta ett kort nästa gång jag ser en live. Har jag tur så dröjer det väl inte alltför länge...

Tvättstugemarodörerna

Jag anser att det finns betydligt enklare sätt att bli deprimerad än att boka tvättid på lördagskvällarna(detta trots att jag inte tänkt göra något annat eftersom jag jobbar).
Något som dock gör mig mer än missnöjd är när jag för FEMTIOELFTE gången kliver in på MIN tid och det står någon nisse och viker kläder IGEN. Helt plötsligt befinner jag mig i ett litet jävla rum med en man som jag antagligen borde "shitchatta"med, något som jag inte har ett DUGG lust med.

Jag hälsade, slängde i min tvätt på en halvminut och sade med min trevligaste röst" Du kan väl dra igen dörren sedan när du går bara?"


Dagens i-lands

1. Att inte få ligga när man ber om det
2. Att äta sig så mätt på langos att man mår illa
3. Att inte veta om man skall gå till systemet eller filmbutiken först(jag valde systemet)
4. Att inte veta om man skall ta sig ett glas vin eller en kall öl när man kommer hem(jag valde vin)

Det var det!

Dagens i-lands

1. Att inte få ligga när man ber om det
2. Att äta sig så mätt på langos att man mår illa
3. Att inte veta om man skall gå till systemet eller filmbutiken först(jag valde systemet)
4. Att inte veta om man skall ta sig ett glas vin eller en kall öl när man kommer hem(jag valde vin)

Det var det!

Tvättstugshelvete

Jag är fullt medveten om att de stängt av vattnet här idag, något som jag inte var medveten om var att de även stängt av vattnet i tvättstugan på gården. Jag kånkande alltså ner typ 20 kilo tvätt till tvättstugan för att sedan kånka upp det igen. Helvete.

Fördelen är att jag nu har en anledning att gå naken.

Vattenlös

I måndags stängde de av vattnet mellan 8-15. Det sket väl jag i för jag var på jobbet då(Lite tråkigare för Kristin som var på besök och hade tänkt ta sig en dusch, men jaja).

Idag när jag kommer hem så hänger lapphelvetet kvar men nu är tiden ändrad till imorgon 8-15. Vad i helvete? Det är ju min lediga dag! Jag tänkte göra roliga saker som att baka och liknande och dessutom har jag bjudit hit Pelle på middag(vad gör man inte för att få ligga?)

Det blir till att rulla tummarna och hushålla med de tre liter som jag satt in i kylen.

Update

Hade en trevlig helg med päron och farbror med fru. Fick världens finaste orkidé som jag hade tagit kort på om det nu inte var så att jag ju lyckats tappa bort min sjätte kamera i ordningen eller liknande. Kollade även på Gbgvarvet, helt omöjligt att se några man kände som sprang i denna eviga strida ström av svettiga karlar(mums) och damer. Såg i alla fall två bekantingar!

Gårdagen var mer än angenäm. Morgonen spenderades hos Pelle och eftermiddagen/kvällen med Kristin på stan och Chezzan. Plus att jag lånade Kristins bil till jobbet idag, jäkla lyx:)

Gud sicket skandalfritt liv:(

Päron på besök

Mina kära föräldrar har varit här i drygt en timme. Jag har redan delat ur förmaningar som" dra inte för hårt i spolknappen", "låt det ligga om du inte vet var det skall vara","men neeeeej, klicka på den VITA FACEBOOK TEXTEN" samt "knappen längst upp till vänster på fjärrkontrollen"

Det är lite som att lära barn/shimpanser nya saker, speciellt sådana saker som är alldeles för komplicerade för generationen/arten.

Skitliv

Pelle det aset hör inte av sig, och jag vet fan inte vad jag gjort för fel. Inget antagligen men nu har jag gått från jätteorolig till skitförbannad. Detta blir inte direkt bättre av att jag åtminstone för en timme idag blev sprudlande glad över att mina windowsskivor från packard bell kommit, lika heligt förbannad är jag nu när jag märker att det ändå inte fungerar. Jävla piss.
Förutom det så har jag ett stort svenskaarbete att göra och ingen tid över huvudtaget denna veckan.
Dessutom känns det som om jag börjar bli sjuk, eller så är det bara min frustration som bränner bakom ögonlocken.

Funderar på att börja med tjack så att jag blir skärpt samt slipper sova.

Fel, fel, fel.

De senaste veckorna har så jävla mycket saker gått fel i mitt liv. Det är sådana där småsmå skitsaker som en och en inte är några problem men tillsammans drar ned humöret på en ganska rejält.
När inskickade lappar kommer tillbaka fast man tror att allt är löst, folk som dör så att man missar att ringa sin fröken och därigenom för IG, när man har en trasig toalett som läcker vatten och när man själv blir irriterad på halvtaskiga val som man själv gör här i livet.
Detta hade kanske låtit lika illa som det är om jag faktiskt kunde skriva exakt vad det är som har hänt och händer men jag varken orkar eller törs. Man blir ju även paranoid när allt annat går åt helvete.
Som om detta inte vore nog så skall det regna på lördag när jag tänkt att vi skall grilla, jag börjar få ont som fan i halsen så jag blir säkert sjuk och missar Kennys 25års kalas. En brakfylla känns välbehövlig även fast det inte ens gått en vecka sedan jag hade en sådan.På tal om toalett så måste jag köpa mer dasspapper, fattas bara att det tar slut också...
Som om inte allt detta vore nog så klappade min nya dator ihop för 1½vecka sedan på grund av att jag laddade hem ett galet meningslöst spel med virus så nu väntar jag på windowsskivorna från tillverkaren. Helvete.

Som tur är skall jag hem till Alex och Körven idag och få middag och dricka rödvin. Att umgås med dessa underbara människor är som det bästa lyckopillret som inte ännu är uppfunnet.

Paradox

Jag har sjukt tråkigt ikväll. Känner mig ensam och övergiven och har inte ett dugg lust att läsa min bok och påbörja min svenskauppgift.

Jag sitter istället och funderar på den märkliga paradoxen att jag å en sidan är hemskt förtjust i köttiga håriga karlar, med helskägg till bröstet och huvudhår till röven samt en hårig bringa, medan jag å andra sidan i samma andetag som jag önskar detta vill ha en oskuldsfull ung man på max 25. Eller 20 för den delen. Det händer då och då att man springer på unga gossar som trots sin ringa ålder har de efterfrågade attributen men eftersom det har hänt typ två gånger på tio år så skulle jag inte kalla dem för vanliga.

Jag har grubblat ett tag på detta och kommit fram till att det nog vore bättre om jag höll mig borta från bådadera.

En tråkig människa

Jag har varit singel i ganska exakt fyra år. De första åren var jag, om jag får säga det själv, jävligt rolig. Jag var pepp och på allting. Det spelade liksom ingen roll när någon skulle till Rockis, jag var på vilket som!

Nu för tiden är jag dödstråkig. Just nu sitter jag och ojar mig över att eventuellt behöva duscha och sminka mig lite för att träffa lite nya människor. Hade det här varit för två-tre år sedan så hade tredje ölen redan varit nere och jag uppklädd till tänderna för en skojig natt, jobb imorgon till trots.

Jag vet inte om detta"problem" stavas V-U-X-E-N eller om det stavas P-E-R. Kanske är det en kombination av båda sakerna som gör att jag inte längre har något lust att härja runt som en galning.

Fullast på vagnen när man är på väg hemåt med någon ny och okänd förmåga. Skoskav och salighet i blick när man tog morgonvagnen hem. Ett ständigt leende på läpparna.
Det var tider det, nu känner jag mig bara förbannat tråkig.


Betygsamtal med fröken

Min fröken har visst semester i typ fem dagar där hon egentligen skulle haft betygsamtal, detta gör det extremt svårt att få tag på henne. Jag hade så fiffigt räknat ut att eftersom jag börjar jobbet 11.30 idag så kan jag sitta hemma och ringa EXAKT 10.00. Det var bara det att hennes klocka var nog inte 10.00 så jag kom till växeln till slut, när jag ringde upp nästa gång var det redan upptaget och nu har det varit upptaget i 40 minuter.

Va fan.

Cykling i Göteborg

Göteborg måste vara staden som cykelguden glömde. Som om det inte vore nog att det blåser JÄMT så är cykelbanesystemet helt ur led. Man cyklar på i godan ro och vips skall man tvärnita för att ta sig över till andra sidan via ett övergångsställe, ett övergångsställe med trafikljus som ALDRIG är synkroniserade med de gröna gubbarna. Jag har alltså grönt på min cykellampa närmast mig men alla gubbar lyser rött? What the fuck? Som om detta inte vore nog så händer det även att cykelbanorna upplöses i tomma intet för att sedan uppstå i form av någon smal liten trottoar lite längre bort. Helt plötsligt inser man att man skall ha cyklat över vägen för att cykla åt rätt håll, för nu blev det visst enkeltriktat! Nej, att cykla i den här staden är fasen "living on the edge".

"På cykel i Göteborg- Med livet som insats"



Snodde denna bild HÄR. Det finns fler tankar kring detta...


day 30 – your favorite song at this time last year

Nu kommer sista, det betyder att jag får försöka hitta på roligt inlägg istället. Det känns sjukt jobbigt med tanke på att min precious datababy har gått och dött och jag får ingen sinnesro förrän jag fixat den.
Spanar lite i bloggen på vad jag hade för mig förra året vid den här tiden, det visade sig att jag renoverade för fullt! Jag hade då mestadels RHCP som soundtrack eftersom jag anser att det är utmärkt renoveringsmusik:)

Det finns inga onda människor

Jag brukar hävda att man föds ond men sen när man blir några år så utvecklar de allra flesta empatiska sidor. Nu har väl aldrig någon egentligen hävdat att Bin Laden skulle vara psykopat men jag känner att det finns hopp för mänskligheten när jag ser att han ser så hemskt mild och snäll ut på denna bilden, jag vill liksom krypa upp i knät och killa honom i skägget. Och jag tror han skulle gilla det!
Nu väntar jag bara på en liknande bild på Gaddafi, det finns kanske inte pure evil after all.

(Att den större originalbilden innehållet en enorm pickadoll bortser jag från)


day 29 – a song from your childhood

När är egentligen barndomen?

RSS 2.0