Efter bröllopet

Har haft en deprimerande filmkväll all by myself. Själva filmkvällen i sig var väl inte så himla deppig men filmvalen kunde kanske varit lite mindre ångestframkallade. Jag värmde upp med "Igelkotten" som till en början verkade vara en tråkig fransk prettofilm men som kom sig efter en kvart, en upplyftande film om man jämför med vad som komma skulle.

Jag är ju ett stor fan av Rolf Lassgård, för alla som sett "Under solen" kan ni ju lätt räkna ut i vilken scen jag skulle kapat ett finger för att vara Helena Bergström. Antar att det inte var på riktigt men man kan ju låtsas! Nu har jag alltså länge varit sugen på"Efter bröllopet" men jag och frugan har enats flera söndagar i rad att vi nog vill se något mer lättsamt. Smart beslut kan jag ju säga såhär i efterhand, jag skulle nästan kunna tänka mig att det finns statistik på hur många som på bakfyllan,efter att ha sett scenen där Roffe vrålar" Jag vill inte dö" faktiskt gått och hängt sig.
Jag är även tacksam att jag inte gick och såg filmen på bio, det var ju inte direkt så att det kom en tår i ögonvrån utan halva filmen bidrog till hejdlöst snyftande och gråtattacker.

Konstigt nog så var den förbannat bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0