Pinsam felhörning

Stod och lubbade nere på löpbandet nyss, tyckte att Bandit-snubben sa något om"Vince Neils nya låt" och jag kände mig grymt imponerad över hur jävla grym röst den gamle sönderpundade och tröttsupne räven fått! Gick hem och skulle leta upp låten men det var liksom inget med Vince som lät bekant, jag letade upp Bandits låtlistor och kom fram till att jag antagligen hört fel eller att programledaren syftat på en låt som redan spelats alternativt skulle spelas senare. Låten var nämligen en ny låt med "Von Benzo". Sångaren i det bandet är den pundaromtalade Jay Smith från Idol. Pinsamt av mig, men nu lyssnar jag på"The Dark" om och om igen.
Black Metal poäng: 0




Skatt!

Jag har de senaste åren varit noga med att inte betala in för mycket skatt, vissa tycker ju att de är jättesmarta som betalar in en femhundring extra i månaden och sen blir det jätteglada när de får tillbaka 6lakan på skatten, va fan! Det är ju pengar som varit deras men som nu legat på statens konto och samlat ränta, något man själv inte har det minsta gott utav. Jag brukar få betala en liten summa och förra året fick jag tillbaka drygt 180 spänn,perfekt!

Men det finns ju något så fiffigt som ränteavdrag vilket gör att jag trots att jag betalat in för lite skatt förra året får tillbaka över 5 lakan! Hade det inte varit för det så hade jag fått punga upp med några tusenlappar istället och det är förstås aldrig speciellt kul. Frågan är om jag skall tatuera mig eller renovera lägenheten för pengarna, får nog bli ett par tusen till varje ändamål...


Årets äckligaste

Jag och frugan har som ni kanske läst haft lite filmvisningar här hemma under våren, mestadels när hon facebookvägrade under några veckors tid men detta har även fortsatt lite sporadiskt efteråt. Under vinter har vi sett bland annat "A serbian film" och "The human centipede 2" men det var först när vi såg "The change-up" och den här scenen som vi var farligt nära att kräkas.


Jag som bara skulle köpa hårfärg...

Jag skulle gå till ÖB och köpa hårfärg efter skolan idag, av någon mystisk anledning så drogs jag in i Akademibokhandeln på vägen, och av någon ännu konstiga anledning lyckades jag på ungefär 20 sekunder välja ut fyra böcker som jag bara inte kunde motstå.

Men vad bra, då har jag säkert 12 olästa böcker på sängbordet att välja mellan, och det är samma visa varje år.

Ujuj

Jag är så dålig på att uppdatera att när jag väl gör det så känns det bara som om det blir en enda sörja av information.
Senaste veckan i korthet:
-Åkte close-up kryssningen och stannade hos Burnie i Sthlm, allt var kalas precis som vanligt.
-Hade mina sista dagar på DSB och har denna vecka min sista praktik vecka på Sävenäs, båda har varit och är awesome! Det finns definitivt en hel del charm med att gå och hänga koppel på rangerbangården i solnedgången.

Det var väl ungefär det hela, hade förstås kunnat utveckla close-up kryssningspunkten lite men har väl säkert en och annan känslig läsare så det är väl lika bra att ta detaljer(de man minns) live med intresserade istället.

Hittelöner

Det är lustigt det där med "hittelöner". Det är ju en snubbe som i fyllan och villan verkar ha yrat bort sig här i krokarna i helgen och nu har hans familj utfäst en belöning på 1 mille om man kommer med tips som leder till att man hittar honom. Inget konstigt med det egentligen, det får folk att leta och fundera. Det konstiga är sen om någon(mot förmodan) skulle kunna hjälpa till med detta och på så sätt"förtjäna"hittelönen, vad är det för typ av människa som kan ta emot något sådant? Vem kan tycka att man förtjänar en enda krona för att hjälpa en människa att komma till rätta? Nu ligger han väl visserligen och simmar med fiskarna alternativt håller sig undan frivilligt men ändå. Även om den familjen är miljardärer så skulle jag känna det som om jag levde för stulna pengar om jag tog emot de där, det är något med belöningar och allmosor som är så äckligt frånstötande.

Så jag väntar med spänning, jag hoppas att någon hjälper till och tar emot belöningen, jag vill se människan som ger ovärdigheten ett ansikte.

Känslor och smaker

Vissa sköna saker är lätta att minnas.
Den första kalla ölen i vårsolen på en uteservering, iskalla dopp i Sloveniens floder under Metalcamp, klibbiga kroppar och sältan från den andres svett, ett riktigt gott rödvin. Dofter av parfymer och tuggummin som sätter sig och som är lättassocierade med människor och platser.

Men något som jag aldrig minns från en dag till en annan, hur mycket jag än försöker, är den sköna känslan när man svettig och trött men fylld av energi går från gymmet. Aldrig att jag kan minnas det, imorgon kommer det kännas lite drygt att gå dit igen...

RSS 2.0